kännslan, den försvinner aldrig, hur jag än vill hur jag än försöker det går inte.
den föföljer mig varje litet steg jag än tar så finns den där, den har alltid funnits där
ända sen det året den dagen den kvällen den händelsen den stunden den timmen dom minutrena.
det förändrade många personer i min närhet och därefter mitt liv och min framtid.
när minnerna och tankarna har tagit över och man inte kan hantera dom,
då har det gått för långt alldeles för långt.
vill inte sova, vill heller inte vara vaken, vill inte blunda, men vill absolut inte titta.